• Avsnitt,  författare,  Pedagogiskt material

    LAURA RUOHONEN

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LAURA RUOHONENS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Laura Ruohonenär gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Lauras böcker Havsodjur och Zoologipoesi tillgängliga.
    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

    lätt
    medel
    svår

    (lätt)

    Laura berättar för Isa att på teatern kan hon be om något, t.ex. en självstyrande kaka eller ett berg, och så fixar någon det åt henne. Men hur skulle en självstyrande kaka kunna se ut? Hur skulle den fungera? Gör en ritning på en självstyrande kaka.

    (lätt – medel)

    I avsnittet har Laura på sig en gammal rock som hon fått från Nationalteatern. Samla ihop gamla kläder. Alla kan ta med sig något plagg hemifrån. Det kan till exempel vara en hatt, ett par skor, en rock eller ett förkläde. Lägg alla i en hög så får alla välja varsitt plagg. Ta på er plaggen. Känn på dem, lukta på dem, fundera på hur de känns att ha på sig. Vad har plaggen varit med om? Skriv en berättelse om en person som haft på sig plagget. Hitta på!

    (medel)

    I boken ”Havsodjur” finns olika påhittade djur. Man kan kombinera huvudena, kroppen och bakdelarna på olika sätt så man får nya djur. Gör gemensamma fantasidjur genom att vika ett papper i tre delar. På den första delen ritar alla varsitt djurhuvud. Vik undan bilden så nästa person inte ser, men låt halsen synas lite så hen vet var bilden ska fortsätta. Skicka vidare pappret till nästa person, som ritar en djurkropp. Vik undan så att nästa inte ser, men låt lite sticka fram så den sista personen vet var hen ska fortsätta. Den sista ritar ben eller bakdel. Den som ritat huvudet får tillbaka bilden och vecklar ut så hen ser hela sitt djur. Nu får alla hitta på ett namn till sitt fantasidjur. Om ni vill kan ni inspireras av latinska namn. Gör också en påhittad faktaruta till djuret.

    (medel – svår)

    Laura berättar att hon dagen innan, när hennes hjärna var trött tänkte att hon inte har en hypotalamus (en viktig del av hjärnan, som bland annat sköter kroppstemperatur och sömn) utan en höpötalamus (höpö=att överdriva något, inte tala sanning: ”Du är helt höpö” på finska). Hon kom också på att man kunde ha en hupitalamus (hupi=glädje, att ha kul på finska). Hitta på egna kroppsdelar. Du kan byta ut en del av namnet på en kroppsdel eller sätta till ett ord, t.ex. monsterarm. Hur skulle kroppsdelen se ut? Rita och gör en tankekarta.

    (svår)

    Boken ”Zoologipoesi” består av dikter om olika djur. Dikterna utgår från fakta om djuren, som man också kan läsa i boken. Gör egna djurdikter. Välj först varsitt djur, och läs fakta om dem. Fanns det spännande eller oväntad fakta? Hur tror du djuret känner sig, med tanke på det du läst om det? Något djur känner sig kanske blygt, ett annat stolt. Utgå från djurets känslor och miljön djuret finns i när du skriver dikten.

  • författare,  Illustratörer,  Pedagogiskt material

    ELIN LÖF

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL ELIN LÖFS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Elin Löf är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna någon av Elins böcker ”Benni och skrivmaskinen” och ”Maggan” (text Ellen Strömberg) tillgängliga.
    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

    lätt
    medel
    svår

    (lätt)

    Elin berättar för Isa att hon är en tävlingsmänniska, och brukar ta tid på sig själv när hon gör olika vardagliga sysslor som att vika tvätt. Testa hur länge det tar att göra några vardagliga sysslor. Ni behöver inte göra det snabbt, som i en tävling, utan ta bara reda på hur länge det tar. Gissa först vilken av sysslorna som du gör snabbast, näst snabbast osv. Ta tid på varann med hjälp av ett tidtagarur eller tidtagarfunktionen på telefonen. Testa hur snabbt det går att:
    Vässa pennan
    Dricka ett glas vatten
    Gå från klassrummet till toaletten
    Ta på skorna
    Skriva ditt namn
    Gissade du rätt? Ni kan hitta på flera vardagssysslor att ta tid på. Obs! Tävla inte mot varandra, det är sysslorna som tävlar.
    (lätt)I alla Elins böcker, och även på julkalendern hon visar Isa, finns bilder av rum. Rummen har många små detaljer och olika mönster på tapeter, dynor, gardiner och mattor. Rita ett eget drömrum med inspiration från Elins bilder. Hurdana möbler vill du ha? Hur kan du göra rummet mysigt?

    (medel)

    Elins bok Benni och skrivmaskinen handlar om Benni, som är väldigt fascinerad av sin gammelfaffas skrivmaskin. Skriv en egen berättelse om en magisk skrivmaskin. Vad händer när man skriver på den?

    (medel – svår)

    Elin och Isa tittar på Buu-klubbens julkalender, som Elin gjort. Gör en egen julkalender. Skissa först upp din bild med tunna streck på ett lite tjockare papper. Kopiera din bild. Nu kan du teckna färdig bilden. Fundera på var luckorna ska vara och teckna någon spännande detalj på den platsen på det kopierade pappret, lite som musen som stjäl ost i Elins kalender. Gör luckor i det tjockare pappret. Tejpa eller limma ihop pappren så att luckorna inte limmas fast. Om du vill ha luckor som inte öppnas så lätt kan du skära upp två kanter av luckan med en papperskniv och göra en tredje kant perforerad genom att pricka en rad med en nål.

    (svår)

    Elin berättar att hon drömmer om att göra en bok där bilderna kommer först och texten efter. Samarbeta med en kamrat. Gör först fem illustrationer som tillsammans ska bilda en berättelse. Berätta inte för kamraten vad du tänkt, utan överlämna bara bilderna. Kamraten ska nu skriva en berättelse utgående från dina bilder, och du ska skriva en berättelse utgående från hens bilder. Läs sedan berättelserna för varandra. Hade kamraten uppfattat dina bilder på samma sätt som du? Tillkom något när du hörde kamratens text? Hade hen missat något du uppfattade som viktigt?

  • Avsnitt,  författare,  Pedagogiskt material

    KRISTINA SIGUNSDOTTER

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL KRISTINA SIGUNSDOTTERS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Kristina Sigunsdotter är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Kristinas böcker om Humlan Hansson, samt bilderboken ”Landet som icke är”, som Kristina gjort tillsammans med Clara Dackenberg, tillgängliga.


    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt
    medel
    svår

    (lätt)

    Kristina berättar för Frank att i en teaterpjäs som hon skrev manus till så fanns det en voodoo-sparv, och att den kokade barn i en stor gryta. Hur skulle en voodoo-sparv kunna se ut? Rita! Rita också grytan med barn. Vad säger/tänker barnen? Gör pratbubblor och tankebubblor.

    (lätt)

    Kristina berättar att när hon vann Augustpriset så blev hon så glad att hon skrek. Har du någon gång blivit så glad att du skrikit? Man kan skrika av flera olika orsaker. Avsluta följande meningar:
    Jag blir så glad att jag skriker när …Jag blir så arg att jag skriker när …Jag blir så rädd att jag skriker när …Jag blir så besviken att jag skriker när …
    Kommer du på fler saker som kan få dig att skrika?
    (medel – svår)Kristinas första bok om Humlan Hansson handlar bland annat om att förlora sin bästa vän. Vet du hur det känns att förlora en nära vän? Om inte, hur tror du att det skulle kännas? Skriv ner alla ord du kommer på. Gör en dikt om att förlora en vän, utgående från dina ord.

    (medel – svår)

    Kristina berättar att hon har massvis av hemligheter, och att många av hemligheterna i boken ”Humlan Hanssons hemligheter” är hennes egna hemligheter. Ett av Humlan Hanssons problem i boken är att kompisen Nour, som har nya bästisar, känner till så många av hennes hemligheter. Diskutera följande frågor med en eller flera klasskamrater:
    Varför kan det vara besvärligt om en kompis man slutar vara vän med känner till ens hemligheter?
    Hur ska man göra om man är rädd att en kompis ska avslöja ens hemligheter?
    Vad gör man om ens kompis har avslöjat ens hemlighet?
    Finns det hemligheter man får berätta vidare?
    Finns det hemligheter man helst ska berätta vidare?

    (svår)

    Boken ”Landet som icke är” har Kristina gjort tillsammans med illustratören Clara Dackenberg. Den utgår från dikten med samma namn, som är skriven av Edith Södergran. Men i Kristinas och Claras bok har dikten blivit en berättelse. Välj en dikt som du tycker om, eller som intresserar dig. Ifall du inte har någon favoritdikt kan du bläddra i några diktantologier. Läs dikten några gånger och fundera på vad den handlar om, eller vad som kunde ha varit utgångspunkt för dikten. Skriv en text inspirerad av dikten. Din text får gärna heta samma sak som dikten, eller så kan du välja ett eller flera ord ur dikten som namn.

  • Avsnitt,  författare,  Pedagogiskt material

    TUUTIKKI TOLONEN

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL TUUTIKKI TOLONENS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Tuutikki Tolonen är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna någon av Tuutikkis böcker om Monsternannyn tillgängliga.
    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

    lätt
    medel
    svår

    (lätt)

    Tuutikki har skrivit flera böcker om Mörkövahti. Mörkö är finska, och betyder troll eller monster. Alla får rita en egen ”mörkö”. Skriv lappar till tre burkar. På lapparna i den första burken skriver ni ord som beskriver utseende, på lapparna till den andra burken skriver ni ord som beskriver egenskaper och på lapparna till den tredje burken skriver ni ord som kan vara ägodelar. Alla drar en lapp från varje burk och ritar en ”mörkö” utgående från orden. Hitta också på namn till er ”mörkö”.

    (lätt – medel)

    Tuutikki berättar att hon fick idén till Mörkövahti när hennes son sa till henne att han hört på radion att alla mammor i Finland ska lämna sitt hem och ersättas av monster. Skriv en berättelse om vad som händer när du vaknar en morgon och en förälder har ersatts med ett monster. Ifall ni gjort föregående uppgift kan ni använda er ”mörkö” i den här uppgiften.

    (medel)

    Tuutikki berättar att författaryrket inte var hennes första drömyrke som barn. Mest av allt ville hon bli pensionär, för de verkade ha det så lugnt och skönt, de fick vara hemma hela dagarna och läsa hur mycket de ville. Rita en serie om en dag i ditt sköna liv som pensionär!

    (medel – svår)

    Tuutikki har arbetat som journalist på tidningen Vinski, som var en litteraturtidning för barn. Gör en egen litteraturtidning i klassen. Ni kan skriva bokrecensioner, texter om olika favoritkaraktärer, ge boktips, skriva egna texter inspirerade av andras böcker, göra illustrationer till berättelser och, om ni har möjlighet, intervjua författare, illustratörer, bibliotekarier, personer som jobbar i bokhandel eller andra som arbetar med böcker. Ni kan också tipsa om olika ordkonstuppgifter!

    (svår)

    Frank frågar Tuutikki hur hon förbereder sig för att skriva spännande berättelser, och Tuutikki berättar att hon redan länge samlat på berättelser där folk varit med om något oförklarligt, spännande eller konstigt. Har du varit med om något oförklarligt, eller har du hört om någon som varit med om något oförklarligt? Skriv en berättelse!
    Ifall du inte varit med om något så kan du skriva en berättelse där någon är med om något av följande:
    Oförklarliga steg
    Dörrar eller lådor som öppnas av sig själv
    En skugga som skymtar förbi utan att någon annan är i rummet
    Oförklarliga vinddrag
    Lampor som tänds eller släcks av sig själv

  • Avsnitt,  författare,  Pedagogiskt material

    KATJA BARGUM

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL KATJA BARGUMS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Katja Bargum är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Katjas bok Myrornas rekordbok tillgänglig.
    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:

    lätt
    medel
    svå
    r

    (lätt)

    Katja berättar att myror är väldigt bra på att samarbeta. Vilka saker är lättare att göra när man samarbetar? Ni kan öva er på samarbete genom att göra olika geometriska former och bokstäver i små grupper. Testa först att göra en bokstav eller form av din kropp, ensam. Pröva sedan att göra samma form tillsammans med andra. Ni kan också testa samarbetets fördelar på andra sätt, t.ex. genom att testa bära en tung sak ensam från ena ändan av rummet och jämför med att bära tillsammans eller skicka vidare från person till person i en kö genom rummet.

    (lätt)

    Vet du hur det ser ut inne i en myrstack? I myrstacken finns många gångar, och kamrar som har olika funktion. I någon kammare finns ägg, larver och puppor och i en annan förvarar de sin mat. Gör en egen myrstack i klassen. Ni kan rita upp konturerna av en eller flera stackar på ett stort papper, eller tejpa ihop flera papper. Alla elever har hand om varsin kammare, eller har hand om en kammare i par. Vad gör myrorna i kammaren? Det behöver inte vara sanningsenligt – ni får fantisera! Rita en kammare i passande storlek (alla kammare ska rymmas i stacken/stackarna). Klipp ut och limma fast i stacken. Rita gångar mellan kamrarna.

    (medel)

    Katjas bok handlar om olika myrrekord, och berättar att det myrorna är allra bäst på är att samarbeta. Ta reda på vilka andra djur som är riktigt bra på något, eller kanske riktigt dåliga på något. Gör en lista på tio djur som har något rekord!

    (medel-svårt)

    Katja berättar att myrhanen är latast av alla myror. Den lever ett kort men lyxigt liv. Rita en serie om en myrhanes lata, lyxiga liv. Allt som händer i serien behöver inte vara sant! Några tips när ni gör serier:– Skissa, alltså planera, först din serie innan du ritar slutversionen. Så vet du vad som ryms i rutorna.– Skriv texten först och rita pratbubblan efter, så vet du säkert att all text ryms.– Använd olika bildutsnitt: närbild, halvbild, helbild, miljöbild.– Myran behöver inte se verklighetstrogen ut. Ögonbryn och mun är till exempel väldigt bra för att visa olika miner, även om en riktig myra inte har ögonbryn och munnen inte är särskilt tydlig.

    (svår)

    Frank frågar Katja vad hon tror att myrorna skulle berätta om människorna, ifall de skrev en bok. Vad tror du att en myra skulle berätta om dig? Vad i ditt liv skulle en myra tycka att var spännande, roligt eller knasigt? Skriv en berättelse om dig själv, sedd ur en myras perspektiv.

  • Avsnitt,  författare,  Illustratörer,  Pedagogiskt material

    CHRISTEL RÖNNS

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL CHRISTEL RÖNNS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Christel Rönns är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Christels böcker Det vidunderliga ägget, Prilla och det farliga fyndet och Jinko och det finurliga fröet, tillgängliga.
    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt
    medel
    svår

    (lätt) Figurerna i Christels böcker har lustiga namn, t.ex. Prilla, Jinko och Koi-Koi. Hitta på ett lustigt namn till en karaktär. Om du tycker att det är svårt att hitta på kan du välja ett namn som redan finns och byta ut någon av bokstäverna så det blir ett nytt namn. Hur ser figuren ut som har ditt påhittade namn? Rita en bild.

    (lätt – medel) Både i Christels bok Det vidunderliga ägget och i Jinko och det finurliga fröet hittar huvudpersonerna något som de inte vet vad det är, men som blir något levande. Ur ägget kommer djuret Koi-Koi, fröet sår Jinko och hans vänner och väntar på vad som ska växa upp. Föreställ dig att du hittar ett ägg eller ett frö. Vad händer med det? Vad kommer fram ur ägget eller växer upp ur fröet? Rita en bild och berätta för dina klasskamrater eller rita en serie.

    (medel) Christel berättar för Frank att hon inte alls gillar mjölk. Finns det något du inte alls gillar att äta eller dricka? Gör en meny för en förrätt, huvudrätt och efterrätt med riktigt äcklig mat. Du kan hitta på maträtter som låter äckliga, t.ex. fiskluktande chokladägg. Gör antingen en meny som ser ut som att den är från en fin restaurang (så man blir förvånad över de äckliga maträtterna!) eller en som ser lika läskig ut som maträtterna.

    (svår) Christel är bra på att rita figurer som rör på sig. Bilderna påminner lite om seriefigurer, med stora känslor – när de är glada håller de nästan på att spricka, när de är arga kan man nästan se att de kokar och när de blir förvånade hoppar ögonen nästan ur huvudet. Titta nog på Christels bilder och fundera på hur hon gör för att få in så mycket rörelse i bilderna. Pröva själv att rita en figur som springer, en som hoppar, en som är arg och en som är förvånad.

    (svår) Christel säger att hon påminner om karaktärerna i sina böcker på olika sätt, och inte är helt lik någon av dem. Om du var ett djur, vilket djur skulle det vara? Vilka egenskaper har det djuret som också du har? Gör en tankekarta där du ritar en bild av dig själv som djur i mitten och runt om skriver vilka egenskaper djuret har.

  • författare,  Illustratörer,  Pedagogiskt material

    ANNE VASKO

    PEDAGOGISKT MATERIAL TILL ANNE VASKOS AVSNITT

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Anne Vasko är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna Annes böcker Är det jag? och någon av böckerna om Mur tillgängliga. Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt
    medel
    svår

    (Lätt)
    Anne använder ofta collage-metod när hon gör sina bilder. Titta på hennes bilder och inspireras till ett eget konstverk. Använd olika slags papper, klipp ut former och skapa en bild av din favoritplats, eller en plats du önskar att fanns. Om du inte har olika slags papper kan du först måla vita papper i olika färger. Använd helst ett lite tjockare papper och vattenfärg. När det har torkat kan du börja klippa ut former och limma dem på ett annat papper. Du kan också använda gamla tidningar, tapetprover, presentpapper och tyger.

    (Lätt – medel)
    Anne har gjort böcker om en björn som heter Mur. Hon berättar för Frank att den fått olika namn på olika språk, men alltid när det varit möjligt har de försökt leka med samma tre bokstäver. Hitta på ett nytt namn utgående från bokstäverna i ditt namn. Använd bokstavskort eller skriv alla bokstäver på varsin lapp. Flytta runt dem och se om det kan bli ett nytt namn, som går att uttala. När du hittat ett nytt namn kan du fundera på hurdan karaktären med det namnet är. Gör en tankekarta. Om du vill kan du också rita en teckning av hur du tänker att hen ser ut, eller skriva en berättelse om din karaktär.

    (Medel)
    Anne berättar att hon brukar gå ut i skogen när hon behöver inspiration. Vad gör du för att få inspiration? Finns det en plats där du känner att du kan få nya idéer? Ofta är det viktigaste att byta miljö. Gå ut på gården eller in i ett annat rum än där du vanligtvis skriver. Ha med dig ett papper och en penna. Sätt dig på en plats och titta runt dig. Låt det ta tid. Vad ser du? Blunda. Vad hör du? Vad känner du? Hur luktar det? Om du tänker på ett ord eller en mening så skriv ner det. Din text behöver inte betyda något eller handla om något. Skriv bara allt som kommer till dig. Titta på dina ord och meningar vid ett senare tillfälle. Kan du hitta på en berättelse? Kan de bli en dikt?

    (Svår)
    Anne berättar att det var utmanande att illustrera boken Är det jag? eftersom den inte har karaktärer som syns i bild. Skriv en text som utgår från en anonym karaktär. Välj först en plats, t.ex. skogen, havet, staden. Skriv en berättelse utan att berätta något om karaktären. Börja berättelsen med ”Hon/han är i skogen/vid havet/i staden.” Alla meningar ska sedan börja med ett sinnesintryck: Hon/han ser …, Hon/han hör …, Hon/han känner …. Du kan använda samma sinne så många gånger du vill. Avsluta med samma mening som du började. Exempel:
    ”Hon är i staden. Hon ser en gul spårvagn. Hon ser en hund som nosar på en bebis. Hon hör en bil som bromsar. Hon känner sig ensam. Hon är i staden.”

  • Pedagogiskt material

    Pedagogiskt material till avsnittet med Henrik Huldén

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i sambandmed att ni ser avsnittet då Henrik Huldén är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna någon av böckerna om Gosse Gosig tillgänglig.

    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt medel svår

    (lätt)
    Henrik berättar att han och illustratören Ulla Donner arbetade smed Gosse Gosing- böckerna så att Henrik först skrev, sedan illustrerade Ulla och om något kändes svårt eller trist att illustrera ändrade Henrik det till något som funkade bättre i bild.
    Gör ett rim-memory tillsammans med en kompis. Ni behöver tolv enfärgade kort eller
    lappar. Skriv eller rita ord som du vet att rimmar på något på tre av korten. Be kompisen göra samma sak. När ni är klara byter ni kort med varandra. Ta nu de tomma kort som finns kvar och rita eller skriv ett rim till vart och ett av korten kompisen gjort. Vänd på alla korten så ni ser baksidan. Nu kan ni spela rim-memory! Vänd korten och försök hitta två som rimmar!

    (lätt – medel)
    I böckerna om Gosse Gosig slutar sidorna med att man kan välja ett av tre ord som rimmar på sista ordet i meningen innan. Testa göra samma sak! Hitta på ett ord som
    rimmar på många saker (t.ex. hatt – katt – ratt – natt). Skriv först en rad som slutar
    med ett av orden, och sedan en som ska sluta med något av de andra. Istället för att
    skriva ordet ritar du tre bilder att välja mellan. Testa sedan, kanske tillsammans med
    en kamrat, att läsa det du skrivit med de tre olika rimmen. Blev någon mening
    alldeles tokig? Välj ett av rimmen (eller alla tre!) och rita en bild.
    (medel)
    Henrik berättar att ibland består hans arbetsdag av att han sitter på kontor och
    svarar på mejl, ibland spelar han trombon på gården medan en staty blir avtecknad.
    Hur tycker du att en idealisk arbetsdag skulle kunna se ut? Skriv en berättelse som
    börjar när du kommer till jobbet. Din arbetsdag får vara hur galen som helst!
    (medel)
    Henrik säger att det skulle vara roligt om människor kom ihåg hans böcker och
    musik om hundra år, men att vi ju inte vet hur världen ser ut om hundra år. Han tror i
    alla fall att det finns böcker och musik. Vad tror du? Hur ser världen ut om hundra
    år? Diskutera med en eller flera kamrater. Gör ett collage, antingen ensam eller
    tillsammans med kamraterna. Rita och skriv hur ni tror att världen ser ut om hundra
    år!

    (svår)
    Henrik funderar lite på vad som är ett jobb. Hans egna arbetsdagar kan se väldigt
    olika ut, men ofta träffar han mycket folk och det tycker han är roligt. ” Allt man gör ska
    vara nåt man har glädje av och som har glädje för andra. Det är väl nåt slags jobb”
    säger Henrik. Vad tycker du? Vad är ett jobb? Vem jobbar och när? Är det viktigt att
    ha roligt då man jobbar? Håller du med Henrik om att det att man gör sig själv och
    andra glada är ett slags jobb?

  • Pedagogiskt material

    Pedagogiskt material till avsnittet med Carina Wolff-Brandt

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Carina Wolff-Brandt är gäst i Estrids Bokklubb. Ha gärna någon av böckerna om Kalle Knaster tillgänglig.

    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt medel svår

    (lätt)
    Carina berättar att hon älskar pirater. Pirater är roliga, för de är med om många spännande äventyr, de kan se ut nästan hur som helst och heta nästan vad som helst! Om du var en pirat, vad skulle du heta då? Hur skulle du vara klädd? Skulle du ha varit med om någon strid, så att du t.ex. hade en krok istället för en hand, en lapp för ögat eller ett träben? Rita en bild av dig själv som pirat! Om du vill kan du också rita ditt sjörövarskepp, en skattkarta och en skatt som du hittat!

    (lätt)
    Carina berättar att då hon var barn gillade hon spännande berättelser, men ibland blev hon riktigt rädd efter att hon läst någon hemsk saga. Då brukade hon läsa ett avsnitt ur någon Astrid Lindgren-bok så att hon skulle kunna somna. Vad brukar du göra om du läst något spännande eller hemskt, eller sett någon hemsk film eller spelat ett spännande dataspel och inte kan somna på kvällen? Vad gör du för att känna dig lugn och trygg igen?

    (lätt – medel)
    Inge Löök, som illustrerat Carinas bok ”Trollskär” har berättat att hon såg en tomte då hon var barn. Han var lika liten och grå som tomten Isa trollade fram. Vad skulle du göra om du träffade en tomte eller något annat väsen som brukar finnas i sagor? Skriv en berättelse eller rita en serie om mötet!

    (medel)
    Carina berättar att böckerna om Kalle Knaster hittade hon på efter ett möte med en skolklass. Eleverna, som gick i årskurs fem, ville läsa en bok som var spännande och skrämmande, och som innehöll pirater, spöken, benrangel och blod. En hurdan bok skulle du helst vilja att en författare skrev? Vad skulle den handla om? Vad skulle den innehålla?

    (svår)
    Carina berättar en spådam sagt till henne att hon var en pirat i sitt förra liv. Vet du vad en spådam är? Ta reda på, om du inte vet. Vi vet inte vad som händer efter att vi dör, och om något hänt innan vi föddes, men om det var så att du haft ett liv innan livet du har nu, vad tror du att du var i det livet? Varför tror du att du var det? Är det kanske för att du gillar något extra mycket, eller för att du känner samhörighet med något? Skriv en berättelse om en dag i ditt förra liv!

  • Pedagogiskt material

    Pedagogiskt material till Timo Parvelas avsnitt

    Här hittar du förslag på diskussion och aktiviteter som du kan göra i klass i samband med att ni ser avsnittet då Timo Parvela är gäst i Estrids Boklubb. Ha gärna några av hans böcker i serierna om Ella, Maukka och Väykkä eller Kepler62 tillgängliga. Observera att endast enstaka har översatts till svenska (t.ex. Ella och utpressaren).

    Uppgifterna är indelade i tre nivåer:
    lätt medel svår

    (lätt)
    Böckerna i serien Kepler62 handlar om några barn som kommer till en ny planet, och bosätter sig där. Föreställ dig att du och några kompisar skulle bosätta er på en planet där ingen ännu bor. Vad skulle ni göra först? Vad skulle vara mest spännande? Vad skulle vara krångligast? Rita och skriv.

    (lätt – medel)
    Böckerna om Ella har blivit film. Ni kan se trailern till filmen på nätet, med hjälp av sökorden Ella ja kaverit, eller se hela filmen om ni har möjlighet. Titta och läs i någon eller några av Ella-böckerna och fundera på vilka likheter och skillnader som finns mellan böckerna och filmen.

    (lätt – medel)
    Maukka och Väykkä är en hund och en katt, och Timo berättar att de från början fick sina karaktärsdrag från hur hundar och katter är på riktigt. Maukka, som är en katt är konstnärlig, och Väykkä, som är en hund, är flitig och vill se resultat. Sedan utvecklades de och fick också många andra drag. Vilka två djur skulle du vilja skriva en berättelse om? Innan du börjar kan du fundera på hurdana de djuren är i verkligheten. Är de aktiva eller lugna? Är de vilda eller tama? På vilka sätt kan de egenskaperna synas i din berättelse? Vad händer när djuren möts?

    (svår)
    När Timo och Bjørn Sortland, som har skrivit böckerna i serien Kepler62 tillsammans, funderade på vad deras gemensamma bok skulle handla om föreslog Bjørn att den skulle utspela sig i rymden. Bjørn är väldigt rädd för trånga utrymmen, och hans värsta skräck skulle vara att sitta inne i en kapsel som roterar runt jorden. Timo säger att det är en bra utgångspunkt för en berättelse – att börja med något man är riktigt rädd för. Vad är du rädd för? Skriv ner tre saker som skrämmer dig. Välj en av dem och beskriv en situation där du befinner dig mitt i det som är skrämmande. Skriv utan att planera vad som ska hända – fokusera på känslan. Läs genom det du skrivit. Kan det vara början på en berättelse? Kanske du i nästa kapitel måste backa några steg och berätta varför huvudpersonen (som kanske är du, eller så byter du ut den mot någon annan) hamnat i situationen.
    (svår)
    Serien Kepler62 kallas för dystopi, även om Timo själv tycker att det finns mycket hopp i den. En dystopi är ett slags mardrömsscenario, en katastrofal version av ett samhälle. Skriv en berättelse som utspelar sig i framtiden. Du kan själv välja hur långt in i framtiden. Din berättelse ska vara en dystopi, fundera alltså på vilket sätt världen den utspelar sig i är mardrömslik och varför den blivit sådan.